Somewhere

...it’s original and smartly funny with top performances.

Det är befriande med en film som faktiskt tillåter publiken att tänka och känna själv utan att hoppa mellan händelser i MTV-tempo...

Jag tolkar Somewhere som berättelsen om Coppolas egen uppväxt och far och dotter-relation, inkonsekvent, med kaoset som kär vän, hotellet som hem, en känd pappa, men där kärlek ändå går att utvinna, på olika outgrundliga sätt.

Somewhere er poetisk og underfortalt på den helt rigtige måde.

Coppola is a fascinating director. She sees, and we see exactly what she sees.

...uneasily compelling and quietly moving...