The Old Oak - Reviews

I hope that this isn’t Loach’s final film, but if it is, he has concluded with a ringing statement of faith in compassion for the oppressed.

Ken Loach’s swan song is a moving clarion call for a better tomorrow.

Poignancy and hopefulness commingle in this earnest, British-set piece of social realism portraiture.

...a comparatively gentle, reflective and even tentatively hopeful work.

---the film finds an empathetic approach with even its ugliest characters.

If it is indeed Loach's farewell, it's one hell of a fine note to go out on. 

Om det här nu verkligen är Ken Loachs sista film, så är det en final värdig en regissör som sakta men säkert, under sex decennier, byggt sin egen filmiska katedral.

Det är få som kan beskriva det brittiska klassamhället så väl som regissören Ken Loach. Bara risporna i de gamla ekborden på puben The Old Oak säger klassamhälle.

Filmen sätter hela känsloregistret i gungning...

Brittiska diskbänksrealismens konung, Ken Loach, är tillbaka i biograferna, denna gången med ett varmare drama än vad man kan tänka sig.

...en vacker liten hyllning till ”Kes”, men den här gången handlar det om en byracka och inte en falk.

På ett typiskt Ken Loach-sätt är ”The Old Oak” renhjärtad och fylld med goda avsikter.