The Duke of Burgundy - Reviews

The Duke Of Burgundy employs outré subject matter for a magnificently mundane purpose. At its core, this is one of the most incisive, penetrating, and empathetic films ever made about what it truly means to love another person...

...a daring, atmosphere-soaked piece of kink hypnotherapy that pays explicit homage to the films of Franco...

...delivers a deadpan comedy of manners which is at once a surprisingly affecting study in the minutiae of a relationship both partners struggle to make work and a stylish essay in the wilfully perverse.

This is the story of a love affair based on sadomasochistic role-play, with the choreography of sub and dom and the traditional paradox about who is really in charge.

...it’s visually and thematically gratifying, and on its own merits it’s scarily effective as well.

Sidse Babett Knudsen er (...) fuldmoden i sit register. Ingen kan som hende fa° en mundstreg til at vibrere mellem tilkæmpet kontrol og total magtesløshed.

Der er på én gang utroligt meget humor i den måde, Strickland går til den skemalagte, performancemæssige dimension af S/M, og en dyb forståelse for de mellemmenneskelige, psykologiske mekanismer, der er på spil.

...det [er] dialogen, som får plads. Den er (...) ofte forfriskende sorthumoristisk og kan i hvert fald ikke klandres for at være mondæn.

En något annorlunda och befriande originell infallsvinkel på den traditionella S&M-skildringen med andra ord, iklädd en snygg dräkt och stämning tydligt inspirerad av 60/70-talssexploitation à la Jess Franco.

Den brittiske filmskaparen Peter Strickland väver snyggt ihop ett erotiskt relationsnystan i luxuös herrgårdsmiljö.

…en ljuvlig, rolig och ibland till och med rätt obehaglig, fast ändå hela tiden väldigt romantisk film, som känns länge och väl efteråt.