mid90s - Kritiken

This edgy comedy feels autobiographical because the characters' little triumphs are too little to be lied about; the details feel real.

Jonah Hill's nostalgic nod to the mean streets of his youth.

A joyous, heart-hugging film capable of exploring a spectrum of boyhood emotions through our velocity to be liked, our vitriol at attracting reactions and our outward vulgarity in telling our own story.

...an admirably low-key coming-of-age piece...

...a beautifully modulated debut that bodes well for Hill’s future.

...genomströmmas av en ömhet som gör den befriande renons på moralisering.

Filmen er følsom, terapeutisk og en anelse sentimental.

Med en prickfri 90-talsatmosfär, strålande musik och begåvade skådespelare skildrar Jonah Hill den manliga sårbarheten hos ett gäng unga skejtare i sin imponerande regidebut.

...en finstämd debutfilm att ta på allvar.

Den nostalgiska känslan förstärks ytterligare av det fantastiska och tidsenliga soundtracket.

Jonah Hill har rollbesatt många förstagångs-skådisar direkt från gatan, och det märks att killarna i filmen är äkta skejtare på ett sätt som inte går att fejka.

...Jonah Hill fångar den magiska, pirriga, smärtsamma, vackra tröskeln mellan barndom och tonår som aldrig kommer igen.