Armand - Kritiken

She’s so good you simply want to see her in everything. Just wow.

...a powerful chamber drama while it’s keeping its feet on the ground, one that reaches intensely offputting heights of anxiety when firing on all cylinders.

...a vivid, creepy, and uncomfortably funny debut that burrows into the mind.

The film has a lot going for it. Its onion-like plot unravels layer-by-layer, skillfully revealing pertinent information that switches one’s perspective of the conflict.

...en lovande och bitvis djupt imponerande debutfilm av Halfdan Ullmann Tøndel, som är barnbarn till två skandinaviska filmkungligheter.

Mästerligt foto, ljudbild och inte minst skådespeleri.

...et komplekst galleri af komplekse mennesker.

En tickande, tät psykologisk stämning i Norges Oscarskandidat lämnar ingen oberörd.

Ullmann Tøndel visar att saker sällan är som de verkar, och gör det med ett hantverk och en känsla som bådar väldigt gott för framtiden. Åtminstone för norsk film.

Reinsves Elisabeth er forførende og skræmmende, og med både fjerlet skrøbelighed og en løvindes styrke tegner hun et dybdeborende portræt af en kvinde i opløsning...

...årets mest skruvade psykodrama.

...et trykket og krinkelkroget drama...

...underhållande och sevärd. Hela ensemblen, inklusive Reinsve, men även den lysande Thea Lambrechts Vaulen som den försynta lärarinnan, gör filmen till en komisk pärla.

En styrka med ”Armand” är hur filmen använder sig av ljud – ett trasigt brandlarm ökar exempelvis de inblandades stressnivåer varje gång det börja tjuta.

Allt är mycket snyggt filmat, skådespelarna glänser och den svart humorn mitt i tragiken piggar upp.